F-gasförordning (EU) 2024/573 - Nya krav på kylaggregat

VAD ÄR F-GASER OCH VARFÖR REGLERAS DE?

F-gaser är konstgjorda köldmedier som används i bland annat industriella kylaggregat, luftkonditionering, värmepumpar och industrikyla. De har länge varit standard tack vare god prestanda och hög driftsäkerhet.

Utmaningen ligger i deras klimatpåverkan. Många F-gaser har ett mycket högt GWP-värde (Global Warming Potential) – i vissa fall flera tusen gånger högre än koldioxid. Det är denna påverkan som ligger till grund för EU:s beslut att skärpa regelverket och successivt fasa ut F-gaser till förmån för köldmedier med betydligt lägre klimatpåverkan.

VAD INNEBÄR DEN NYA F-GASFÖRORDNINGEN?

F-gasförordning (EU) 2024/573 ersätter tidigare regelverk och innehåller tydligare krav, gränsvärden och tidsramar. Det ger bättre förutsägbarhet, men ställer samtidigt högre krav på att välja rätt lösning redan från början.

Förordningen innebär bland annat att:

• Tydliga GWP-gränsvärden införs för vilka köldmedier som får användas i nya kylaggregat
• Fastställda förbudsdatum styr hur länge vissa lösningar kommer att vara tillåtna
• Framtidssäkring blir en central del vid både nykonstruktion och uppgradering
• Service och tillgång till köldmedier påverkas över tid, särskilt för äldre anläggningar

Sammantaget innebär detta att valet av kylaggregat inte bara är en teknisk fråga, utan även en strategisk investering.

VILKA KRAV GÄLLER FÖR KYLAGGREGAT FRAMÖVER?

För kylaggregat införs stegvisa begränsningar baserade på köldmediets GWP-värde:

• Från 1 januari 2027 får endast köldmedier med GWP ≤ 150 användas
• Från 1 januari 2032 är användning av F-gaser i nya kylaggregat inte längre tillåten

Undantag kan göras om det krävs för att uppfylla säkerhetskrav på installationsplatsen. I dessa fall gäller i stället en GWP-gräns på 750.

Detta gör valet av köldmedium och kylteknik avgörande vid både nykonstruktion och uppgradering av befintliga lösningar.

HUR PÅVERKAS BEFINTLIGA KYLSYSTEM?

Det finns inga regler som förbjuder fortsatt användning av befintliga kylaggregat. Däremot förändras förutsättningarna för service och underhåll över tid.

Från 1 januari 2032 får fluorerade växthusgaser med GWP ≤ 750 endast användas vid service om köldmediet är återvunnet. Därför blir det allt viktigare att redan nu ha en plan för drift, underhåll och framtida ersättningslösningar – särskilt i applikationer där driftsäkerhet är avgörande.

VEM ANSVARAR FÖR ATT REGLERNA FÖLJS?

F-gasförordningen tydliggör ansvarsfördelningen i hela kedjan och påverkar både produktutbud och tillgänglighet:

• Tillverkare får inte sälja produkter som överskrider gällande GWP-gränser efter respektive förbudsdatum
• Distributörer och grossister får inte ta in eller sälja produkter som bryter mot reglerna, med viss möjlighet till utförsäljning av befintligt lager
• Användare och anläggningsägare påverkas indirekt genom vilka produkter som finns tillgängliga samt hur service och underhåll kan genomföras över tid

VILKA KÖLDMEDIER MED LÅGT GWP ÄR AKTUELLA?

När F-gaser fasas ut ökar användningen av köldmedier med lågt GWP. Vilket alternativ som är lämpligt beror på applikation, säkerhetskrav och driftsmiljö.

Exempel på köldmedier med lågt GWP är:

• R290 (propan) – mycket låg klimatpåverkan och hög energieffektivitet. Det klassificeras som A3 enligt ISO 817, vilket innebär att system som använder R290 är konstruerade med anpassade säkerhetslösningar och begränsad fyllnadsmängd.
• R744 (CO₂) – GWP 1 och icke brännbart, men kräver robust systemdesign på grund av höga drifttryck
• R1234yf (HFO) – lågt GWP och används i vissa kyl- och värmepumpsapplikationer samt fordons-AC

För att lösningen ska bli både säker och långsiktigt hållbar behöver köldmediet alltid utvärderas i sitt sammanhang.

VARFÖR LÖNAR DET SIG ATT LIGGA STEGET FÖRE?

Att ta hänsyn till F-gasförordningen redan idag handlar inte bara om regelefterlevnad, utan om att fatta långsiktigt kloka teknikbeslut.

Genom att planera rätt från början kan du:

• Undvika framtida ombyggnationer
• Göra mer hållbara investeringar
• Säkerställa service och reservdelstillgång
• Minska tekniska och ekonomiska risker över tid

Resultatet blir ofta lägre totalkostnad och en tryggare lösning sett över hela livscykeln.